Förresten, motiverat Matt Smith som bög-spam
Var jag än går ser jag bara:
och
och
och
och
och
och
och
Jag tror jag är lite beroende.
-
i still love u though
Oreo
Oj vad fult hon ritar!
Det är en hand. Inte en fot. Jag lovar.
Look A Like
PETER SETTMAN?
GOOFY?!
Srsly de skrattar lika. Jag ligger två sms back.
Srsly de skrattar lika. Jag ligger två sms back.
"To serious" eller "JAG HAR FÅTT SAKER!!!"
Ni kan välja rubrik. Väljer ni alternativ ett ser det ut såhär:
Fuck my life men ändå fuck your life eller fuck our lifes. Utropstecken MEN ärlig talat det vore skönt med ett dåligt svar jag är en vampyr jag suger du spyr. Fast så gjorde du det inte och asnajs är det för det skulle gjort hela saken värre. HALLÅ VÄRLDEN KOLLA OCH SE FÖR FAN. Cp. Det liksom ramlar omkring. Allt. Och så rasar det och FUCK IT.
Väljer ni alternativ två ser det ut såhär:
Idag fick jag saker av min kusin! Yay! Ungefär såhär såg det ut:
Fuck my life men ändå fuck your life eller fuck our lifes. Utropstecken MEN ärlig talat det vore skönt med ett dåligt svar jag är en vampyr jag suger du spyr. Fast så gjorde du det inte och asnajs är det för det skulle gjort hela saken värre. HALLÅ VÄRLDEN KOLLA OCH SE FÖR FAN. Cp. Det liksom ramlar omkring. Allt. Och så rasar det och FUCK IT.
Väljer ni alternativ två ser det ut såhär:
Idag fick jag saker av min kusin! Yay! Ungefär såhär såg det ut:
Här ligger jag och chillar och ser allmänt tjock ut. HEHE.
Här kommer jag på att den gula saken är mitt på mitt bröst. HEHE.
Här smsar jag. HEHE.
Här visar jag upp två saker jag fått och ni bryr er inte. HEHE.
Här är Britney Spears saken jag fick. LOVE IT.
Här flippade jag ut av lycka!
Best buy jag svär
(vi har blivit av med katten!) I love H&M och Paul Simon! (UTROPSTECKENDAGEN!) Nej Nells det är inte därför! Här kommer saker jag ska köpa någon gång!:
JAG VET MAN BARA VAAAA?!?! SEDAN NÄR DRIVER HON MODEBLOGG OCH JAG BAH LUGNA ER SVÄR asså igår var jag bah ute med rahlenfeldt (föredetta krillebooi ;)) och vi bah drack sååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååå mycket jao!
JAG VET MAN BARA VAAAA?!?! SEDAN NÄR DRIVER HON MODEBLOGG OCH JAG BAH LUGNA ER SVÄR asså igår var jag bah ute med rahlenfeldt (föredetta krillebooi ;)) och vi bah drack sååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååå mycket jao!
Dressman är king!
Detta är den bästa reklam jag sett på länge. Varför? Jo, därför att:
"HAHAHA, fan vad kul att ta foto!"
"HAHAHA, ja, Gud, det var länge sedan jag hade såhär kul!"
"Nä."
"HAHAHA, jag får bara vara med halva, men ändå!"
"HEHEHE, synd då!"
"Vad fan gör jag här. :("
Jo. Men bilden säger ju allt.
Förresten
Så var jag hos min släkt igår. Trevligt. Eller, nje, det var det inte. Värsta tryckta stämningen konstant. Ganska jobbigt. En såg ut som Michael Cera (
) och sen som Alan i Two and a half men (
). Det var lite tryckt stämning som sagt. Sen gick vi och kollade på handboll. Då hände det saker:
"Du behöver inte bre dig."
(Vem fan säger bre sig?!)
"Han hade en hemsk uppväxt."
"HAHAHAH."
"Jo, men det är sant."
"Klart det är, han växte upp Kävlinge."
PLUS att alla skrek "KOM IGEN!!!!!!" "NI KLARAR DET!!!" "NEEEEJ!!!". Mycket trevligt.
) och sen som Alan i Two and a half men (). Det var lite tryckt stämning som sagt. Sen gick vi och kollade på handboll. Då hände det saker:"Du behöver inte bre dig."
(Vem fan säger bre sig?!)
"Han hade en hemsk uppväxt."
"HAHAHAH."
"Jo, men det är sant."
"Klart det är, han växte upp Kävlinge."
PLUS att alla skrek "KOM IGEN!!!!!!" "NI KLARAR DET!!!" "NEEEEJ!!!". Mycket trevligt.
Nobelpriset 2030
- Hej och välkomna allihopa, jag är er värd idag, som ni säkert vet heter jag Jimmie Åkesson Junior och jag... eh... jag är er värd idag... eh... vadvardetjagskullesäga... ja, som sagt, vi är bara svenskar här, för hallå, det är faktiskt Sverige vårt älskade land vi befinner oss i. Första nobelpristagaren, säg hallå till Henning Mankell.
- Eh... Jimmie... Henning är död.
- Ja, förlåt, jag menar Astrid Lindgren. Hon är så svensk man kan bli!
- ... hon är också död.
- JA MEN VAD I HELVETE DÅ. Hon får det ändå. Här är en arvinge till henne!
- Tack så mycket! Min farmors fasters lärlings älskarinnas kunds barn Astrid Lindgren var en fantastisk människa! Hon skrev ashäftiga böcker. Hon är så fucking...
- Ursäkta! Ny bryter vi för reklam - kolla vad bra det är att vi änder på fyran detta året - för att föra ut denna kvinnan. Som sagt, reglerna är följande: Inget språk förutom svenska och skånska i lokalen, inget prat om utlandet. Detta är som sagt Sverige vårt älskade land.
-
- Vi är tillbaka! Vilket välbehövligt pausande! Hela tjugo minuter gick åt, jag älskar TV4! Under tiden har Thomas di Leva förberett sitt fredstal. Här och nu - fredspristagaren!
- Ja, tacktack, tack så mycket, tack, tack för applåderna, ja, jag vet att ni applåderar i era hjärtan även om ni är tysta, tack, tack. Ja, jag ska då prata om freden i världen. Den gick bra när SD tog över makten i Sverige och gjorde hela världen svensk. Tack SD! Och speciellt du, Jimmie, du och jag, sängen sen, va?
- Tack så mycket Thomas. Och ja, vi säger väl så. Nu, lite paus.
-
- Välkomna tillbaka! Eller, ja, det var allt vi hade och säga. Tack så mycket för oss och fortsätt leva i Sverige vårt älskade land. För, ja, det finns ju inget mer i världen. Och från och med imorgon heter vi inte Sverige längre, utan SDerige!
Bajs
Mamma: Ska du duscha nu?
Jag: Ja.
Mamma: Ska du duscha länge?
Jag: Vet inte, vadå då?
Mamma: Nä, jag kanske måste bajsa.
Jag: Men gå och bajsa då.
Mamma: Nä, jag fes, det släppte.
Läxhjälp
W: B-o-r-t-o-m.
Jag: Mm, det uttalas som ett Å.
W: M:et?
HUSBIL!
Igår på det nya pågatåget (med TV där nyheterna går nonstop):
Kille 1: Den där bomben i Stockholm dödade typ fem personer!!!
Kille 2: Nää, ingen dog väl?!
Kille 3: Fem skadade och två döda tror jag.
Kille 1: Nej men kolla, EN POLISHUSBIL!!!
Kille 3: HAHAHHAA, DET STÄMMER JU!!!!
Kille 2: Näää, det är ju en blablabla...
Jag tyckte i alla fall det var kul.
Prag liksom
Idag tänkte jag att jag måste till Prag. MEN, jag vet att det kommer ändras typ imorgon. Blir typ Kina då. Det är så jävla drygt med mig. Jag tröttnar på allt.
Men, i mitt sökande efter Pragsaker (som bajsigt nog började i det failade spelet på SVT, spelet om programmet som gick long time ago - Allt och lite till - ni vet med emo-My typ och fjortis-plugg-saken (typ som Agnes i min klass, hatar henne lite, fast hon är för snäll för att hata ändå) och han snubben som bara är allmänt sär) så träffade jag på en kille på min MSN som trakasserar mig. Är så jävla trött på han. Han är fan inne hela tiden (och det är inte jag för fan, inne typ en gång om året) OCH JAG FRÅGAR OM HAN KAN TJECKISKA OCH VAD I HELVETE?
(ni behöver ju inte bli blinda på kuppen - klicka)
Vuff
Jag åkte buss i fredags. Mysigt värre, på väg hem från Teckomatorp gick en idiot på. Jag har anledning att hata han, ja.
Så. På bussen, och han hade tydligen skaffat hund. Det kommenterade busschauffören genom att säga "du har skaffat en voff". Det var ju roligt i sig, jag småfnittrade på min plats. Då förstörde idioten det genom att säga "voff? Du menar hund?" varpå busschauffören kontrar med ett underbart:
"Varför göra det svårt, de säger ju bara voff voff, du har skaffat en voff!"
"Varför göra det svårt, de säger ju bara voff voff, du har skaffat en voff!"
Hatlista
Mm, känner att jag måste skriva en hatlista så jag kan få ur mig allt och börja hata mindre. Fast jag kommer ju hata fortfarande. Jag är ju känd för mitt hatande.
Folk som tittar på folk och skrattar.
Hatar mobbning av alla dess slag och detta är den mindre diskreta.
Folk som tränger sig.
Inte ok någonstans. Värst är i kön till typ bussen osv, alla kommer ändå på ju. Idioter.
När folk inte säger till.
Okej, det kan man se på olika sätt. Nu menar jag när folk inte säger till när man typ har läppstift på tänderna och en lapp som hänger ut.
Folk som tror att de kan ta på en.
Typ, stackare, klappklapp på kinden. Palla liksom. Hatar folk som tar på mig.
Folk som kritiserar musiksmaker.
Låt folket tycka vad de vill.
Rasism.
Det är ju mobbning. Igen.
Folk som säger att jag är lik min farmor.
Det är jag inte.
Folk som skriver "åh vad jag mår dåligt" och inte berättar varför.
Håll hellre käften då.
Folk som diskuterar åsikter men tycker den andra är en idiot.
Vi har yttrandefrihet.
Folk som säger "du är ful".
Ok, du tycker hon/han är ful, men du kan fan hålla käften.
Folk som håller käften i fel tillfällen.
Någon säger "du är ful" till dig. Tönt om du håller käften där.
R'n'b.
Hatar r'n'b. Vad är det och vad är hiphop och vad är pop? Varför inte bara göra en grupp som heter dåligmusik-gruppen?
Sönderspelade låtar.
Typ r'n'b på radion.
Ord som markeras som felstavade på datorn.
Man men bah vet att de är rättstavade.
Namn som markeras som felstavade på datorn.
Hallå, kan inte hjälpa vad jag heter ju.
Ord som inte finns på T9.
Ååååååh.
Folk som snackar med mig.
De jag inte känner då.
Folk som snackar med mig när jag inte vill.
Alla då.
Folk som tror de känner mig bäst typ.
"Varför är Maxi så idag?" "JO FÖR HON!!!!!!!" Hallå, jag kan svara själv, och inte fan vet du varför?
Folk som svarar åt mig överhuvudtaget.
Jag kan prata.
Musik som är dålig.
HAHAHAH JAG ÄR SÅ JÄVLA FAIL.
Att åka buss 2.0
Det här med att åka buss då. Jag har tränat ganska mycket på det på sista tiden, tryckt på knappar och stolt berättat att jag ska av här. Det har faktiskt fungerat utmärkt. Ingen har förföljt mig (än) och ingen har trott att jag är dum i huvudet.
Det finns faktiskt vissa saker som är bra med knapparna också. Sätter det sig någon bredvid en, som inte har en aning om när man ska av, kan man trycka på knappen så dem förstår. Det är otroligt praktiskt. Det finns självklart dem som inte förstår att det är ett tecken på att gå av bussen, men de träffar man inte så ofta.
Så, eftersom jag är klar med bussåkandet, jag har klarat en fas i mitt liv (en hemsk sådan, men nu är jag botad, hallelujah!) så går jag vidare till tågresor. Vi hörs!
Stefan och stolarna
Idag stannade jag lite längre på skolan (jag var tvungen alltså, inget jag gör frivilligt), och jag sprang lite mellan bildsalen och mitt klassrum (vilket inte är ett rum). I alla fall, tiden tog slut, jag och Jenny skulle gå ut ur bildsalen och gå till bussen när Eva (bildis) säger:
"Stefan, kan du inte ta upp stolarna?"
Och det födde en idé. Stefan såg sur ut. Stefan är arg. Stefan är trött. Stefan tänker:
"Fan, inte de jävla stolarna igen. Jag är så jävla trött på de jävla stolarna. Alltid de jävla stolarna. Alltid, varje jävla torsdag, så ska de upp. Jag är så jävla trött på detta, Eva! Kan du inte bara hålla käften? Jag är så JÄVLA TRÖTT PÅ STOLARNA!!!"
"Fan, inte de jävla stolarna igen. Jag är så jävla trött på de jävla stolarna. Alltid de jävla stolarna. Alltid, varje jävla torsdag, så ska de upp. Jag är så jävla trött på detta, Eva! Kan du inte bara hålla käften? Jag är så JÄVLA TRÖTT PÅ STOLARNA!!!"
Men. Stefan reste sig upp och satte upp stolarna.
Att åka buss
Det är något med känslan att åka buss. Man känner att man är sådär milömedveten som man kan bli, sådär "gud, nu tar vi bussen allesammans! stäm upp i sång! lovat vare ditt ord!" Eller, ja. Så känner kanske de andra. Andra tider på dygnet. Kanske när man är full.
Äsch. Ingen jävel gillar att åka buss. Men det är ändå något speciellt. Något lite "lovat vare ditt ord". Lite mer "lovat vare ordet... vilket var det nu... faaaaan, spela lite på pianot medan jag slår upp'e". Tänk kyrka. Tänk pampiga saker!
Men. När man åke buss så ska man hoppa av efter en stund. Tråkigt men sant. Innan man hoppar av måste man trycka på en knapp. Det är ganska behändigt det. Ganska äckligt "Idag tryckte jag på en knapp som tusen människor innan mig tryckt på". Egentligen inget att skryta om.
Och när man trycker på denna knappen uppstår en sådan där känsla. "Kommer någon förfölja mig nu? Vad kommer hända? Snälla, kan någon annan trycka?" Jag hatar att trycka. Jag fösöker dölja det i något annat, försöker hosta och råka ramla in i knappen, "haha ojdå! här skulle jag visst av ändå, vilket lyckligt misstag!" Mm, som om.
Idag var det en man som missade att dörrarna öppnades. Något att berätta på kafferasten med nöjd röst.
"Den jävla busschauffören stannade inte idag, jävla invandrare!"
"Haha, det är bra Börje! Slog du ner honom?"
"Ja, det är väl klart! Vad annars?"
"Så ska dem tas!"
Och sedan återvänder de till jobbet på Samhall.
Fast han ljög. Inga slagsmål på bussen inte.
Äsch. Ingen jävel gillar att åka buss. Men det är ändå något speciellt. Något lite "lovat vare ditt ord". Lite mer "lovat vare ordet... vilket var det nu... faaaaan, spela lite på pianot medan jag slår upp'e". Tänk kyrka. Tänk pampiga saker!
Men. När man åke buss så ska man hoppa av efter en stund. Tråkigt men sant. Innan man hoppar av måste man trycka på en knapp. Det är ganska behändigt det. Ganska äckligt "Idag tryckte jag på en knapp som tusen människor innan mig tryckt på". Egentligen inget att skryta om.
Och när man trycker på denna knappen uppstår en sådan där känsla. "Kommer någon förfölja mig nu? Vad kommer hända? Snälla, kan någon annan trycka?" Jag hatar att trycka. Jag fösöker dölja det i något annat, försöker hosta och råka ramla in i knappen, "haha ojdå! här skulle jag visst av ändå, vilket lyckligt misstag!" Mm, som om.
Idag var det en man som missade att dörrarna öppnades. Något att berätta på kafferasten med nöjd röst.
"Den jävla busschauffören stannade inte idag, jävla invandrare!"
"Haha, det är bra Börje! Slog du ner honom?"
"Ja, det är väl klart! Vad annars?"
"Så ska dem tas!"
Och sedan återvänder de till jobbet på Samhall.
Fast han ljög. Inga slagsmål på bussen inte.
